måndag 23 mars 2009

Five hundred years initiative


Det är svårt att i korta ord beskriva 500-årsinitiativet i Sydafrika. Texten som återfinns på hemsidan behöver, för en svensk publik, en slags översättning som inte bara består av att översätta engelska till svenska. I bakgrundshistorien finns förstås problemen runt apartheid och arkeologerna på Pretoria-universitetet som grävde ut rika järnåldersboplatser men inte publicerade dem, eftersom de på något sätt inte stämde med apartheids historieskrivning. Men det är mer komplicerat än så. Det har funnits en skarp skiljelinje mellan historia och arkeologi, som man nu försöker överbrygga. Apartheids påverkan på arkeologin har varit mycket mera lömsk än att bara dölja spåren efter järnålderns svarta bosättning. En annan och viktigare tendens, bland de arkeologer, som inte hört till apartheid-försvararna, har varit en slags etno-essentialism som lagt stor vikt vid att identifera etniska grupper utifrån deras skilda keramik, men i mindre utsträckning identiferiat historiska skeenden, undersökt hur identitet och etnicitet skapats och omskapats och forskat kring kontakterna mellan europeer och afrikanska samhällen. Afrikanska grupper har i arkeologins värld existerat i ett slags etnografiskt presens med "bantu cattle pattern" och distinkta keramiktraditioner, åtskilda från historiens skeenden. Jag har tidigare bloggat om ett märkligt mastodontverk, som representerar denna tradition.
Med 500-års-initativet och med den första publikationen från den gruppen öppnas dörren för en post-post-apartheid-forskning inom historia och arkeologi, som kan gripa sig an väsentliga historiska problem under de senaste 500 åren, med metoder från arkeologi, muntlig historia och de skriftliga källornas historia.
Själv lusläser jag förstås undersökningarna av terrass-systemen och fägatorna i Bokoni, som jag själv skrivit kortfattat om (under namnet Marateng) efter ett besök där på 1990-talet. Men jag fascineras lika mycket av historien om hur gruppen Kekana Ndebele under hövding Mugombane  av trekboers blev belägrade och utsvultna i en grotta under en månad 1854. Kvar finns ett rikt arkeologiskt material och till och med mumifierade lik, som bidrar till bilden av Sydafrikas mörka historia.

Inga kommentarer: