Provocerande landskapshistoria del 1

- Om man ska återskapa Amazonasbäckenet så som det såg ut före Columbus måste man ta bort större delen av skogen  -- -  Jag vet att det inte passar så bra att säga så för brinnande miljövänner, men hur skulle kan kunna säga det på ett annat sätt. Det är min kollega Bill Woods i Kansas som säger så i New York Times den 14 januari.  Bill berättar på telefon att uttalandet i New York Times har provocerat en del av hans kollegor.

Artikeln handlar om den senaste tidens sensationella upptäckter av "geoglyfer" i det inre av Amazonas. Geoglyferna har tidigare uppmärksammats här i Sverige i Forskning och framsteg. De kommer nu fram när man i Acreprovinsen i Brasilien röjer bort skog för att expandera boskapsrancher och de visar att landskapet var hårt utnyttjat före Columbus.

Alf Hornborgs bild av Acres geoglyfer ur Forskning och framsteg

Ja, landskapshistorisk forskning leder ofta till att den etablerade bilden av samspelet mellan människa och natur ifrågasätts och för den typ av naturbevarande som vill blunda för att Amazonas sedan länge varit ett av mänsklig aktiviteter präglat landskap kan det kanske vara problematiskt att forskning nu visar att Amazonas var tätt befolkat och att stora delar av det som av många uppfattats som urskog i själva verket är resultatet av den igenväxning som uppstod efter den demografiska kollapsen som följde i spåren av kolonisternas sjukdomar och ibland ren utrotning.

Man får hoppas att landskapshistoriker som säger sanningen inte blir så impopulära att någon får lust att finka dom. Woods och Widgren i den enda finkan längs Santa Fe trail.