Det går dåligt för det svenskägda bolaget Black Earth Farming som driver jordbruk på 227 000 hektar i Rysslands svartjordsbälte. Aktiens värde har sjunkit från 51 kronor till dagens 5 kronor och 20 öre....
Jag läser om det på Jordbruksaktuellt:
-- Det har varit en besvärlig resa att utveckla jordbruksmark som inte varit i drift på många år, säger Torun Litzén, chef för investerarrelationer på Kinnevik i en kommentar till Dagens Industri.
Konkurrenten Agrokultura (tidigare Alpcot Agro och innan dess Alpcot Russian Land Fund) går det också dåligt för, men för snart sex år sedan spådde man där en annan resa:
- Jag tror att det blir en makalös resa, i Ryssland kostar jorden cirka 3.000 kronor per hektar, i Sverige kostar motsvarande jord 50-60 000 kronor. Men det tar tid att få struktur på jorden, den har varit vanskött sedan 1920-talet. Den stora grejen är inte spannmålen, utan värdetillväxten på jorden, säger Ericsson-greven Archibald Hamilton.
Det skrev jag om i denna blog i mars 2008
Min slutsats är att man inte bör anmäla sig till en gruppresa ledd av Svartajorden-bolagsdirektörer. Det verkar inte funka vare sig med markspekulationen som Hamilton trodde på för sex år sedan och eller med en lönsam jordbruksdrift. De två sakerna hänger naturligtvis ihop. Hur länge kan man skylla på att man inte får ordning på marken? Läser man årsrapporterna från Black Earth farming påminner de närmast om den utveckling som Tony Weis skrev om i artikeln The accelerating biophysical contradictions of industrial capitalist agriculture. Tunga maskiner leder till kompaktering och så måste man bearbeta jorden ännu mer. Den ensidiga satsningen en gröda leder till mer ogräs och så måste man spruta ännu mer osv osv. Ja det verkar vara en tung resa, som inte gynnar vare sig jordens livsmedelsproduktion eller förväntansfulla svenska aktieägare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar